Nu är klockan runt nio här i Tokyo och vi är tillbaka på hotellet efter en liten sväng på stan och fikar och förlustar oss med donuts från Krispie Kreme och snabbnudlar. Resan började med ett exalterat följe på Arlanda och därpå två lite mindre exalterade resenärer på Kastrup, som fick vänta i två timmar på ett krånglande plan som till slut fick bytas ut (men vi fick iaf pengar att handla mat för av SAS så det var ju en trevlig gest). Själva flygturen gick bra men eftersom det blåste på rätt bra över Ryssland (dvs i runda slängar hela sträckan) blev jag galet sjösjuk. Maten var okej, personalen supertrevlig, Tom var exalterad och jag kräktes under hela landningen, men vi kom fram! Jag var i skick att bäras ut, bussen till hotellet gick först om två timmar och Tom insåg att han glömt sin kavaj i ett väntrum på Kastrup, men vad gör det om hundra år?
Väl framme vid hotellet fick vi i alla fall lön för vår möda: vi bor så centralt man kan bo i Tokyo, precis vid Shinjuku station, mittemot Takashimaya, på 34:e våningen i ett jättefint hotell och trevligt rum med fantastisk utsikt över bla Shinjuku, Harajuku och Yoyogi.
Nere på stan Besökte vi Kiddy Land i Harajuku (alltid en av höjdpunkterna) och spanade in gothic lolita-mode på Laforet. Jag tvingade in Tom på en drugstore (min och livas favorit-drugstore på Omotesando) för att handla smink, men eftersom Tom, i likhet med de flesta andra killar, får allvarliga stress-symptom och utslag av den sortens förströelser blev det nöjet kortvarigt för min del. Vi åt också en delikat måltid på ett annat av mitt och Livas favoritställen: AWKitchen i Lumine. Nöjda med vår måltid (även om Tom framhärdade att hans rätt bar en distinkt smak av bärfis. Jag har själv aldrig ätit bärfis, och eftersom Toms mat inte var vegetarisk kunde jag tyvärr inte verifiera sanningshalten i detta påstående, utan vi får helt enkelt ta honom för hans ord.) gick vi sedan vidare i den varma kvällen. På Takeshita Dori hittade jag fantastiska små hundsängar som jag vill köpa till Mildred, och en fullständigt bedårande panda-dräkt till densamma. Vi får väl se..
Gräset som smakar bärfis
Så även om marken för stunden fortfarande gungar under våra fötter hägrar morgondagen i en rosa dimma.
2 kommentarer:
Mildred hälsar att Terriers gärna sover i sköna bäddar , men inte vill se ut som pandor....
Vilka fina bilder ni har tagit! Herregud kvinna, jag är så avis så jag dör lite.. :( Det här kommer ju aldrig gå, jag måste åka och hälsa på er så fort som möjligt. Det känns sjukt skumt att vara kvar här hemma...jag menar, jag vill också gå på drugstore och handla smink, och gå till Kiddy Land..
Skicka en kommentar