Jag är på väg mot en förändring. Plötsligt har jag börjat titta på färger - syrénlila, åskblått, duvgrått (jag har aldrig någonsin burit blått! inte sedan jag passerade tioårsåldern iaf), puderrosa, rostrött och gräddvitt. Bla annat var det senaste resan till Tokyo som fick mig på nya tankar, här i Stockholm är svart en så praktisk och trygg färg (för att inte säga smickrande, smakfull och elegant såklart) och så invand av merparten av stadens (landets?) befolkning att jag ibland verkligen får ångest när jag hittat ett jättefint plagg och det inte finns i svart. Det brukar sluta med att jag tar den färgen som är mest neutral. Tokyos infödingar klär sig gärna i färg, mycket färg. En bekant vi stämde träff med en dag frågade roat när hon såg oss "-men vad har hänt? Ni är ju alldeles svarta!" och jag blev genast plågsamt medveten om min klädkonservatism.
Punkt två. Jag behöver ta ut svängarna lite mer vad gäller skor. Jag behöver mer högklackat. Det fanns en tid då det var det enda jag bar, men sen började jag jobba på dagis ute på landet och blev lat. Jag ville helt enkelt inte utsätta mina små älsklingar för språngmarsher längs lerig grusväg på vägen från pendeltåget.
Punkt tre. Våga ha kort kjol. Jag passar i det, mitten-på -låret-längden, allra bäst gör jag mig i tulpanmodell. Anledningen till att jag inte bär kort kjol då? Jag är kobent. Inte groteskt, men lite lagom för att det ska dra ner på självförtroendet så där. Vad tror ni? Är det ändå okej att ha kort kjol eller bör det ses som ett brott mot naturlagen? Jag kan själv tänka när jag ser någon med kort klänning/kjol Vad snyggt! Synd bara att hon är kobent/hjulbent/går som en karl för det ser så illa ut (och nu känner jag mig helt hemsk som avslöjar det) men egentligen är mitt dilemma inte baserat på vad eventuella åskådare kommer tycka, det är ju sekundärt eftersom vi alla som bekant har olika smak, men kommer jag själv kunna leva med det? Jag vill inte lägga ut pengar på kläder jag inte känner mig bekväm i och som bara kommer att ta upp plats i garderoben.
Punkt fyra. Shoppa genomtänkt. Hoho den har vi inte försökt med förut. Men den här gången menar jag det. Det är klart jag gillar att handla kläder på HM, men det är lite trist när ALLA ens kläder är därifrån. Jag älskar till exempel Noa Noa, och French Connection och Bennetton brukar ha mycket fint, men jag kommer ofta ut från butiken tomhänt med tanken att "den där klänningen var fin, men 1,600 är lite väl mycket" kanske, men inte när jag vet att jag får ett plagg som blir en pärla i min garderob, inte när jag vet att kvalitén på tyget är lite bättre, passformen är definitivt bättre, plagget är mer välgjort och färgen grånar inte efter fyra tvättar. Framför allt: 1600kr skulle inte vara mycket om jag lät bli att springa och spendera den dubbla summan varje månad på billiga toppar "för att jag inte har något att ta på mig".
Forts. följer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar